Grand Canyon

Det märks att vi inte riktigt är omställda till nya tiden än, klockan är strax över nio lokal tid och vi är dödströtta. Vaknade av oss själva klockan sex i morse.. Men vi jobbar på det!

Idag var den ursprungliga planen att ta det ganska lugnt och sedan landa här i Williams nån gång på eftermiddagen på vårt förbokade hotell. Morgondagen skulle spenderas uppe i Grand Canyon. Men, vi spanade in väderprognosen i morse och det ska regna (!) och blåsa rejält imorgon så vi blev oroliga för vår helikoptertur. Vi ringde därför helikopterfirman och fick prata med en blandning av Quasimodo och sirap. Ett helt gäng minuter senare och efter ett antal försök så lyckades han boka om oss så att vi kunde flyga idag istället. Hurra!

Således, in i bilen och dundra upp mot GC. Vägen gick om Sedona, som vi hade hört skulle vara fint, där vi tittade, tog några kort och åkte vidare ganska snabbt. Det var nog inte riktigt vår kopp med te även om det var rätt fint runt omkring (naturmässigt). För mycket turister! Men ren toalett. Och en fin parkering, som även hade en "Parking shuttle" om man inte orkade gå från parkeringen ner till huvudgatan 100 meter längre ner..

Sedan cabbade vi ner och cruisade vidare. Temperaturen låg på dryga 30. En behaglig dag, vädermässigt!

Vi anlände till Grand Canyon någon timme innan vår checkin-tid och åt medhavd lunch som sköljdes ner med rekordblaskigt kaffe. Sen var det dags för helikopter! Trodde vi.. Överbokat visade det sig, men om vi stod över och väntade ytterligare 40 minuter så fick vi sitta i framsätena (kostade 50 dollar styck vid bokningen, så vi hade stått över när vi bokade). Done deal, tyckte vi och satte oss att vänta lite till.

Och det var värt väntan! Otroligt häftigt! Utsikten var helt magnifik och det var faktiskt riktigt najs att sitta i framsätet och få hela synfältet fyllt av kanjonen. Orden i förra meningen valdes av S. Förutom najs. Det valde W.

Efter helikopterturen blev det bråttom. Vi skulle hinna upp till kanten och se solnedgången och det började bli ont om tid. En snabb sväng förbi McDs drivethru och sedan vidare till kanten, där vi åt vår sallad (!). Trevlig utsikt under middagen. W firade med att blöda fantastiska mängder näsblod, så S fick ta kameran och springa runt själv och ta kort. Det blev finfina kort! Ni får se ett litet smakprov nedan.

Vi har också premiär för Youtube-klipp på bloggen (tja, i alla fall våra egna). Det är ingen fantastisk video på något sätt, ganska kass till och med.. Men den är tagen från helikoptern när vi flyger över GC. Man kan ana att W har lite problem med kameran (autofokus fungerar inte när man filmar).

Nu befinner vi oss i Williams, Arizona, på ett litet, charmigt hotell som av någon anledning heter Grand Canyon Hotel fastän det ligger nästan 10 mil därifrån. Svenskättlingar som driver det och alla rum är unikt inredda med sitt eget tema. Vi fick välja mellan giraffrummet, det mexikanska rummet och soldatrummet. Soldatrummet vann.

Där ska vi nu läsa några rader i våra böcker. Frukosten imorgon har vi spanat in var vi ska äta, det kommer att ske på en riktig sylta! :) W siktar på en frukostburrito. S siktar på oatmeal. Får se om vi tar oss härifrån..

Så några bilder då.. Längst ner hittar ni videoklippet, ta det för vad det är. :)

En fin kaktus. Tro det eller ej, men W stack sig när bilden skulle tas..

Vi tar paus för att bättra på solskyddet. Fin väg!

S försöker jämna till solbrännan. Bil utan tak kombinerat med säkerhetsbälte ger konstig bränna.

W har just klivit ur och är kan(j)onnöjd.

Solnedgång över Grand Canyon.

Williams är full av Route 66-nostalgi, här är bara ett exempel.

 Och här kommer Youtube-videon. Bäddar inte in den utan ni får klicka!